~thats life, but i hate it!
- som nog de flesta vet är jag och tom inte tsm längre och det är inte något som gör mig direkt gladare nu för tillfället, när det händer ännu mer saker om mig.
så måste skriva av mig lite...
att vara förälskad är det bästa som finns, att krossa sitt eget hjärta och en annans är verkligen det jobbigaste som finns, jag säger inte att jag inte älskar dej längre att jag inte tänker finnas här längre, för det tänker jag fast inte på samma sätt bara, även fast jag märker att du inte vill det..
jag kände bara att det här inte funkade längre, jag börjar nian, och kan inte påstå att jag har de bästa betygen så måste verkligen jobba upp de, jag har en basketsäsong framför mig med cirka 3 träningar i veckan och basketen är verkligen någonting jag kommer satsa på i år, jag tänker visa alla andra att det här verkligen är någonting jag vill och tänker kämpa för..
att ha ett förhållande när man knappt kan ses 1 gång i veckan pga biten i mellan oss är inget jag har tid med just nu.. jag måste ta tag i mitt liv och försöka göra det bästa av allt som händer just nu.
och att tänka på killen som sitter hemma hos sig som man nästan aldrig kan träffa är någonting ssom bara kommer distrahera mig,
ni ska fan inte tro att det här är lätt, för det är fan i mej det jobbiaste jag har gått igenom sen min mormor gick bort och det menar jag verkligen, jag vet att jag döljer allt med ett leende för mina kompisar, men mitt hjärta är verkligen krossat och känns som det inte kommer bli bättre på evigheter.
anledningen till att jag inte visar mig ledsen elr ber någon om hjälp är för att jag är trött på alla ord som sägs, att man finns där att man kämpar för en , men sen när allt är bra då?? jo nog fan är man bortglömd då. så nej det är jag trött på, och tänker därför ist själv kämpa mig igenom det här och bli starkare av det som har hänt, lives go on , och det kommer antagligen hända fler gånger i mitt liv så jag måste ju lära mig att hantera situationen ist för att bryta ihop varje gång.
jahaa nu börja jag gråta också.. kanske femte gången idag? jag försöker verkligen att glömma allt men det går inte, han var den bästa killen jag någonsin haft och jag vet att han hatar mig .. nog fan tar det på känslorna.. för det enda jag gör är att svika honom , det säger han ju själv också, och det är fan sant .. jag säger saker och jag lovar saker men skiter sedan i det och endå lämnar honom, när han har som jobbigast i stort sett? vad fan är det för en tjej? ja inte en bra iaf , så alla killar kanske ska hålla sig borta från mig , tkr iaf jag själv..
åhh fyfan vad det här gör ont och jag tror fan ingen förstår hur allt känns .. farmor ligger på sjukhuset uppe i ö-vik svår cancer i halsen och ska snart opereras och det enda man kan göra är att hålla tummarna, farfar låg nyss där men mår bra nu iaf hoppas jag..
och alla jävla kränkningar seriöst vad är det alla vill mitt liv?jag har inte ett perfekt liv, ett perfekt utseende , en perfekt kropp elr någonting perfekt alls, MEN VAD FAN ACCPETERAR NI INTE HUR JAG ÄR DET FAN INTE MEJ NI VILL HA HELLER , och om det nu är så att ni accpeterar mig så vill jag inte veta det heller med äckliga dumma kommentarer utan håll de för er själva ist, sprid inte rykten säg inte något kommentera inte något som påverkar mitt liv just nu tack, för jag lovar då kommer min lust att leva försvinna jävligt snabbt, och då är det fan bara erat eget fel ska ni veta..
/annaa
så måste skriva av mig lite...
att vara förälskad är det bästa som finns, att krossa sitt eget hjärta och en annans är verkligen det jobbigaste som finns, jag säger inte att jag inte älskar dej längre att jag inte tänker finnas här längre, för det tänker jag fast inte på samma sätt bara, även fast jag märker att du inte vill det..
jag kände bara att det här inte funkade längre, jag börjar nian, och kan inte påstå att jag har de bästa betygen så måste verkligen jobba upp de, jag har en basketsäsong framför mig med cirka 3 träningar i veckan och basketen är verkligen någonting jag kommer satsa på i år, jag tänker visa alla andra att det här verkligen är någonting jag vill och tänker kämpa för..
att ha ett förhållande när man knappt kan ses 1 gång i veckan pga biten i mellan oss är inget jag har tid med just nu.. jag måste ta tag i mitt liv och försöka göra det bästa av allt som händer just nu.
och att tänka på killen som sitter hemma hos sig som man nästan aldrig kan träffa är någonting ssom bara kommer distrahera mig,
ni ska fan inte tro att det här är lätt, för det är fan i mej det jobbiaste jag har gått igenom sen min mormor gick bort och det menar jag verkligen, jag vet att jag döljer allt med ett leende för mina kompisar, men mitt hjärta är verkligen krossat och känns som det inte kommer bli bättre på evigheter.
anledningen till att jag inte visar mig ledsen elr ber någon om hjälp är för att jag är trött på alla ord som sägs, att man finns där att man kämpar för en , men sen när allt är bra då?? jo nog fan är man bortglömd då. så nej det är jag trött på, och tänker därför ist själv kämpa mig igenom det här och bli starkare av det som har hänt, lives go on , och det kommer antagligen hända fler gånger i mitt liv så jag måste ju lära mig att hantera situationen ist för att bryta ihop varje gång.
jahaa nu börja jag gråta också.. kanske femte gången idag? jag försöker verkligen att glömma allt men det går inte, han var den bästa killen jag någonsin haft och jag vet att han hatar mig .. nog fan tar det på känslorna.. för det enda jag gör är att svika honom , det säger han ju själv också, och det är fan sant .. jag säger saker och jag lovar saker men skiter sedan i det och endå lämnar honom, när han har som jobbigast i stort sett? vad fan är det för en tjej? ja inte en bra iaf , så alla killar kanske ska hålla sig borta från mig , tkr iaf jag själv..
åhh fyfan vad det här gör ont och jag tror fan ingen förstår hur allt känns .. farmor ligger på sjukhuset uppe i ö-vik svår cancer i halsen och ska snart opereras och det enda man kan göra är att hålla tummarna, farfar låg nyss där men mår bra nu iaf hoppas jag..
och alla jävla kränkningar seriöst vad är det alla vill mitt liv?jag har inte ett perfekt liv, ett perfekt utseende , en perfekt kropp elr någonting perfekt alls, MEN VAD FAN ACCPETERAR NI INTE HUR JAG ÄR DET FAN INTE MEJ NI VILL HA HELLER , och om det nu är så att ni accpeterar mig så vill jag inte veta det heller med äckliga dumma kommentarer utan håll de för er själva ist, sprid inte rykten säg inte något kommentera inte något som påverkar mitt liv just nu tack, för jag lovar då kommer min lust att leva försvinna jävligt snabbt, och då är det fan bara erat eget fel ska ni veta..
/annaa
Kommentarer
Trackback
